Det levande Rågsvedslexikonet

Skyttepaviljongen, även kallad Storstugan. (Foto från boken "Allt om skytte", 1950)

Skyttepaviljongen, 5 maj år 2001.

1950:
Boken "Allt om Skytte" (huvudförfattare J F Phlym Forsell) ges ut. En artikel handlar om Södermalm och Liljeholmens skytteförening, en av flera föreningar som använder  Söderskjutbanan. Här är ett utdrag ur boken:

Den 7 september 1942 knallade de sista skotten på den gamla Årstabanan, där föreningen varit bofast under 37 år. Det var med vemod som skyttarna efter slutad skjutning inventerade sina skåp, synade och prövade om de gamla skytteplaggen från många och hårda fejder, skulle få följa med till den nya fina banan vid Stuvsta, eller om de tillsammans med gamla minnen och dito skjutprotokoll skulle få gå den kortare vägen genom paviljongens värmepanna.

Den nya skjutbanan, som föreningen delar med Katarina skytteförening är belägen strax öster om Stuvsta samhälle i vacker och vindskyddad natur med syd-nordlig skjutriktning.

Lördagen den 19 september 1942 lossades de första skotten på den nya banan, i tävlan mellan två 10-mannalag från de bägge söderföreningarna, som Södermalm och Liljeholmen vann.

Skjutbanan vid Stuvsta är en ståtlig anläggning, med 50 tavelställ på 300 meter och 25 på 100 meter. En speciell korthållsbana med 25 ställ, samtliga banor med blinderingar av gjuten betong. Dessutom finnes en pistolbana, stor nog för bägge föreningarna.

Paviljongen är en enplansbyggnad av trä med dimensionerna 35 x 10 meter på betonggrund. I södra delen av densamma är inredd vaktmästarbostad om 2 rum och kök. Mittpartiet innehåller en större festsal med kök och serveringsrum. Den norra flygeln upptages av de bägge föreningarnas expeditions- och förvaringsrum, samt lokal för gevärsrengöring och tvättrum, samt 102 stycken gevärsskåp. Under byggnaden finnes pannrum, tvättrum och erforderliga källarutrymmen. 1 fastigheten är indraget vatten och avlopp, centralvärme och elektrisk ström. Stora salen har perspektivfönster, parkettgolv och panelat tak samt stor öppen spis. Dessutom finnes ett mindre damrum inom fastigheten samt toaletter i en särskild byggnad.

Trehundrametersvallen är försedd med 4 st. telefon- och markörkurar, samt tvenne l mattbodar, utbyggda med regnskydd.

Tvåhundrametersvallen har samma utrustning reducerad till 50 %. På korthållsbanan finnes två protokollkurar.

Under 1943 byggdes tvenne skjuthus för internationellt skytte, ett på 300-metersvallen och ett på 50-metersvallen. Bägge med 10 skjutplatser vardera. På pistol banan har byggts en paviljong, innehållande 2 rum, ett för varje förening.

Med dessa data som äro hämtade ur gamla föreningsprotokoll och minnesskrifter vill nedtecknaren ge läsaren en uppfattning om de svårigheter våra föregångare hade att kämpa med. Sanningen i stiftarens valspråk står i dag klarare än någonsin för oss Södermalmare. "Svårigheter äro till endast för att övervinnas."

Föreningens styrelse 1950 består av: Ordförande revisor Herbert Johansson. Vice ordförande ingenjör G. A. Jansson. Sekreterare fabrikör Carl Wiman. Kassör tjänsteman C. G. Ahlberg. Skjutbanechef Erland Pettersson. Tävlingssekreterare Bertil Rosen. Utan funktion Erik Blomkvist, ingenjör Viljo Salminen och körsnär Kurt Johansson.

Föreningens medlem Kurt Johansson medverkade i OS i London 1948. 1947 erövrade han VM i Stockholm. Samme man innehar ett 50-tal svenska mästerskap i korthåll och internationellt skytte.
Av G. A Jansson

1952:
Enligt detaljplanen för området från 1952 var tanken med "Myrängens skjutbana" att denna skulle utvidgas.

1966:
FEB: Söderskjutbanan används av de tre föreningarna i Mälarhöjden, Södermalm-Liljeholmen och Katarina. Vidare används banan även av pistol-, korporations- och hemvärnsskyttar. Sammanlagt är det över 1000 män och kvinnor som använder banan. (enl. Tage Pärson, sekreterare i Söderbanans Förvaltningsråd.)

1968:
MAR: (Ur Södernyheterna) All skjutning i Rågsved bör stoppas i Rågsved säger borgarrådet P-O Hansson (fp). Banan ligger alldeles för tätt intill bebyggelse och är farlig för allmänheten. Södra skjutbanan ligger mitt emellan villaområdet Myrängen i Huddinge och Rågsved på stockholmssidan med Bjursätragatans bergsparti bakom och strax vänster om måltavleområdet. Skjutningarna förekommer nästan uteslutande under helgerna. Det finns inget staket som hindrar människor att komma för nära vid skjutningar och de fåtaliga varningsskyltarnas effekt på småbarn är tvivelaktig. Grönområdet används som strövområde och lekplats för barn.

1969:
JUN: Långt gångna planer finns att flytta söderskjutbanan till Ågesta i Huddinge kommun, strax norr om Ågestareaktorn.
AUG: Den närbelägna Bäverdalsskolan öppnar till hösten. Överenskommet med skyttarna är att skjutning inte får ske under skoltid.

1975:
6 JUN: Stängslet runt banan är trasigt på många ställen och barn går omkring i det farliga skjutområdet, hävdar hyresgästerboende i Rågsved. "Stoppa verksamheten", kräver de vidare. 
30 JUN: Söderskjutbanan läggs ned. Skjutbanans verksamhet flyttas till Tullinge.

1982:
Pistolskyttarna sägs upp från sitt markarrende. Föreningarna som nyttjar banan tillåts dock vara kvar tills en ny bana har anvisas dem.

1984:
1 JUL: Pistolskyttarna vid den kvarvarande skjutbanan måste flytta, trots att det inte finns någon ersättningsskjutbana. Det beslutade Stockholms fritidsförvaltning. En s.k. korthålsbana (50 m) vid Högdalstoppens bilparkering har utretts, men den medför också buller och blir enligt fritidsförvaltningen för dyrt. I föreningen finns 230 aktiva skyttar.

2001:



5-6 MAJ: "Jowe" (Jan-Owe Karlson) har konstutställning i Storstugan, akvareller med motiv från våtmarken.

Värt att veta:  Skjutbanan låg tvärs över kommungränsen mellan från nuvarande Masselkärrsvägen i Huddinge vid Stensängen intill Snösätravägens gren väster ut. Skyttepaviljongen, kallad Storstugan, användes på 1950-60 talet som dans- och festlokal. Den s k pistolskjutbanan fanns i korsningen Masselkärrsvägen och Snösätravägen.

Senast uppdaterat: 2005-11-14 14:23:59 . .